Ibland vet jag inte hur jag tänker. Jag tänker i och för sig, men jag gör tvärtom det jag tänker. Som till exempel att jag tänker att jag ska gå upp i tid, fixa en massa och sedan göra så. Men sen sover jag förbi, blir stressad, arg och uppgiven. Min sömn har blivit jäkligt dålig på sistone, vill helst inte diskutera detta i offentlighetens offentlighetsrum. Men aja. När det blir så, eller när jag vaknar upp till sådana dagar har jag oftast ett jäkligt dåligt humör i ryggen. Sen fortsätter liksom dagen i den stilen.
Idag vaknade jag till en sådan dag. Jag vaknade lite för sent. Allt jag planerade igårkväll liksom mosades sönder och kunde inte genomföras. Men det blev en bra dag i allafall. Min studiegrupp gjorde min dag till en bra dag, bara för att de är så bra. Har haft turen att alltid hamna med bra folk.. och på tal om det så har jag verkligen alltid haft den turen. Mina vänner. Jag omges av bra människor, och ibland stöter jag på människor som suger ur energi och antingen blir jag ledsen för att jag inte är lika bra som dem, lite perfekt som dem, lika smarta. För jag vet att jag inte alltid är smart. Jo, det är sant. Sen var det de där med H som i hävda sig. Det är nog människans genväg till bekräfta sig, och bli bekräftade. Det värsta med det är att jag är LIKADAN. Varför? Jag behöver inte, ändå gör jag det.
I allafall.. min måndagkväll blev den bästa kvällen på veckan, och jag kan säga så för jag vet att det är så. Fyra av mina närmsta vänner kom hit. Vi kan kalla dem de spontanaste kvinnorna på denna jord. Jag mötte upp dem, vi gick och drack öl fastän det är måndag, vi gick till Ica och handlade den godaste maten. Gick hem till mig, drack rödvin och åt den godaste maten. Skrattade, och mådde bra. Sen kom min V. När jag har sådana här dagar glömmer jag allt som är jobbigt, som tar min energi, glömmer att livet är livet och att det händer massa saker utanför. Jag mår så jävla bra ikväll. Varför kan det inte alltid vara så?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar